Ľudovít Fulla

En målare av lysande färger som ur slovakisk folklore och ikoner skapade sin egen modernism. Efter ett år vid Gustáv Mallýs privatskola i Bratislava studerade han vid Konstindustriskolan i Prag för Arnošt Hofbauer och František Kysela (1922 – 1927); där blev han vän med Mikuláš Galanda, tillsammans med vilken han 1930 – 1932 gav ut Fullas och Galandas privata brev — det första manifestet för det moderna slovakiska måleriet. Från 1928 undervisade han vid Konsthantverksskolan i Bratislava, efter kriget ledde han avdelningen för monumental-dekorativt måleri vid Konsthögskolan.

För målningen Sång och arbete fick han Grand Prix på världsutställningen i Paris (1937), och gobelängen vävd efter den guldmedalj på Expo 1958 i Bryssel; 1963 blev han nationalkonstnär. Han illustrerade Pavol Dobšinskýs sagor, och hans gobelänger hör till denna konstarts grundverk i Slovakien. 1969 lät staten bygga Ľudovít Fulla-galleriet åt honom i hemstaden Ružomberok — i dag en del av Slovakiska nationalgalleriet —, där han bodde och arbetade i tio år och där hans verk visas permanent.